Kvanthopp

Populärvetenskap för nyfikna människor. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Visste du att solsystemets största planet Jupiter, av vissa kallad a failed star, en misslyckad stjärna, kunde ha lyst på vår himmel som en andra sol, om den bara hade varit aningen större? Jupiters måne Europa tros i sin tur ha en stor ocean av vatten i flytande form under sitt istäcke – med solsystemets bästa förutsättningar för utomjordiskt liv. Två olika rymdsonder är inom kort på väg ut för att forska i Jupiters mysterier. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Europa mitt i kontinentalplattornas kamp. Hur ligger Finland på det här slagfältet – varför drabbas vi aldrig av den sortens skalv som Turkiet upplever med ojämna mellanrum? Vi reder också ut begreppen bakom jordbävningarna. Vad är epicentrum och hypocentrum? Eller momentmagnitudskalan, som har ersatt den gamla Richterskalan? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

AI kommer inom kort att vara så intelligent att den kan lösa alla våra problem. Eller inse att vi människor är problemet just nu, och eliminera oss. Synen på artificiell intelligens varierar en aning, beroende på vem man frågar. Men AI hotar falla platt om vi inte utvecklar hävare hårdvara åt den. De nuvarande kiselbaserade processorerna tycks ha stagnerat, de blir inte längre snabbare och de slukar en massa energi. Vi behöver en ny lösning, en ny generation av datorer, baserat på en helt ny processorteknik, som verkligen lyfter saker och ting till nästa nivå. Vilka är våra alternativ? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Det är någonting speciellt med spökstäderna med sina tomma fönster. Mörka fönstergluggar som stirrar blint, som de tomma ögonhålorna i en dödskalle. Hus med inrasade tak och tomma fönsterkarmar med flagnande målfärg, kanske en gardintrasa som fladdrar lite sorgset i vinden. I veckans Kvanthopp tar vi en titt på spökstäderna och vår bestående fascination med dem. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Vad utgör kärnan i en identitet, om det så handlar om ett föremål, eller om oss själva? Är Theseus skepp fortfarande Theseus skepp, trots att inte en enda av de ursprungliga plankorna återstår? Är du fortfarande du, trots att mer eller mindre varje atom i din kropp har bytts ut flera gånger sedan dagen då du föddes? De här frågorna kan få helt olika svar beroende på var i världen du ställer dem. Få se var vi landar i veckans avsnitt av Kvanthopp. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

2022 var ett spännande vetenskapsår med den nya månkapplöpningen som gick upp i varv, fusionsenergin som gjorde framsteg och artificiella intelligenser som blev allt smartare. Men vilka andra milstolpar passerades, och vad kan vi vänta oss av vetenskapsåret 2023? Kvanthopp tar en titt både i backspegeln och på vägen framför oss. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Det är en berättelse som har blivit legend, och till en del av västerlandets populärkultur. Det har skrivits böcker och gjorts både film och TV av händelsen. Julfreden 1914. Men vad hände egentligen den där juldagen vid första världskrigets västfront, för mer än hundra år sedan, då franska, brittiska och tyska soldater hängde upp sina gevär för en stund och pyntade sina skyttegravar med juleljus och spelade fotboll. Hur exceptionellt var det här, på det stora hela? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Är vi på randen till en artificiell intelligens-revolution just nu? Hur smart är det att skapa maskiner som är smartare och starkare och bättre på nästan allt än vi? Vad återstår då för oss? Och vad händer om vi skapar problemlösande maskiner, och de får för sig att det är vi människor som är problemet? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Vad säger vetenskapen, är tidsresor på riktigt möjliga, inte minst bakåt i tiden? Vilka följder skulle det ha om vi alla började resa fram och tillbaka, inte bara till och från stugan, utan till och från renässansen? Vad händer till exempel om du råkar ha livet av din egen farfar, innan din pappa har blivit till? Det här är ett klassiskt exempel från tidsresejargongen, kallad farfarsparadoxen. Mer om detta och mycket mer i veckans Kvanthopp. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Sagan om jägaren och de sju systrarna berättas i olika versioner över hela jorden, den har återgetts i alla tider, från de gamla grekerna till australiens aboriginer. Kan det ligga någonting i det som vissa forskare föreslår, att den här sagan har sina rötter i vårt urhem Afrika, för 100 000 år sedan – eller äldre? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

För nästan sex miljoner år sedan drabbades Medelhavet av en kris, en saltkris. Gibraltar sund proppades igen och Medelhavet förvandlades till en jätteversion av Döda havet, med havsytan tusen meter lägre än idag. Spåren av det här går fortfarande att se i Medelhavets flora och fauna - och i den så kallade saltjätten som ligger begraven under dess botten. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Asteroiderna har varit i rubrikerna på sistone. På sistone har det talats om den nyupptäckta jordnära asteroiden 2022 AP7 som kvällspressen döpt till ”planetdödare”. Och tidigare i höstas fick vi höra om rymdsonden DART som Nasa använde till att ramma en asteroid för att kolla om det går att ändra dess kurs vid behov. Men vad är asteroider, och hur skiljer de sig från meteoroider, meteoriter och kometer? Kvanthopp reder ut begreppen. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Än i denna dag finns det en liten skara konspirationsteoretiker och/eller New Age-troende i webbens snåriga undervegetation som är övertygade om att jorden är ett ihåligt klot med ytterligare, bebodda sfärer inuti. I veckans Kvanthopp reder vi ut rötterna till den här gamla skrönan. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Vår mäktiga hjärna, som gav oss språket, elden och allsköns effektiva redskap, har gått back om man ser till volymen. Och krympandet började faktiskt relativt sent i vår utveckling, ungefär då den senaste istiden började gå mot sitt slut, för cirka trettio tusen år sedan. Vad ligger bakom det här? Och borde vi vara oroliga för kommande generationer? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Tro det eller inte, men det finns vapen som är ännu mera utstuderat galna och ondskefulla än ordinarie kärnvapen. Domedagsvapnen vi kunde ha byggt, men vi lät bli, av en eller annan orsak. Eller som vi försökt bygga, men det hela föll platt på sin egen omöjlighet. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Vilka är årets mottagare av de naturvetenskapliga Nobelpriserna, och ännu viktigare, vilka är innovationerna och snilleblixtarna som resulterade i det där legendariska telefonsamtalet från Stockholm? Och vad betyder det för dig och mig? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Att verkligen skala bort allting från någonting, till den grad att absolut ingenting återstår, det är mycket svårare än det verkar vid första anblicken. Till och med filosoferna får huvudvärk av att definiera ”ingenting”. Men hur definierar fysiken ingenting, det vill säga frånvaron av både någonting och allting? Hur ser en på riktigt tom låda ut? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Med världens tredje stora energikris i full galopp är det allt tydligare att stunden närmar sig då vi tvingas ta farväl av de fossila bränslena. Råoljan och allt som vi raffinerar från den. I veckans Kvanthopp skriver vi de fossila bränslenas dödsruna och ser tillbaka på hur de gav oss energi till att skapa en hel värld – och nära nog förstöra den gamla i processen. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Det finns massvis med outnyttjade energikällor runt omkring oss som bara väntar på att bli tyglade. I veckans Kvanthopp presenterar vi en lista i tio punkter över energikällor som du inte visste att du ville utnyttja. Vissa av dem kompletterande punktlösningar, andra totala game-changers. Hör också om vilket som sist och slutligen är det allra effektivaste och renaste sättet att alstra kraft, och huruvida det är möjligt att utnyttja det i praktiken. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi