Kvanthopp

Vi tar en titt på den vita och den lömska flugsvampen, de dödligaste av alla giftsvampar, som har fått påvar och kejsare på knä. Men vi ska också kolla in den dödliga vita flugsvampens hippiekusin, den röda flugsvampen. Ligger det något i att den sistnämnda har inspirerat vissa av våra jultraditioner – inte minst de flygande renarna – och att det var den röda flugsvampen som eggade upp vikingarna till bärsärkagång? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Förödelsen som följde i cyklonen Bholas spår 1970 skördade uppemot en halv miljon människoliv, bokstavligen över en natt. Händelsen utlöste ett inbördeskrig och förde världen till randen av ett kärnvapenkrig. Och ledde i slutänden ledde det till att en ny nation såg dagens ljus: Bangladesh. Hör den hemska och fascinerande berättelsen som många aldrig ens hört talas om. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Inom mindre än en vecka har två rymdfarkoster försökt sig på en landning vid månens sydpol, den första någonsin i den trakten. Rysslands Luna-25 och Indiens Chandrayaan-3, varav den förstnämnda kraschade men Indiens landare lyckades. Varför vill alla plötsligt till månen igen, medan snacket om Mars har tystnat nästan helt? Vad har månen att erbjuda, och framför allt dess sydpol, dit alla tycks vilja just nu? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Supraledning vid rumstemperatur. Tre små ord som smakar som ett väldigt dyrt vin i en fysikers mun, och som har varit aktuella den här sommaren. Men vad är det? Vad är supraledning, till att börja med? Och varför är det så otroligt häftigt? Vad kan jag få ut ur det, hur kan det ändra mitt liv? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

I mer än hundra år har tvåtaktssnurrans smattrande hört till sommarens soundtrack. Men nu håller den blåa röken på att skingras från skärgården. Midsommarens Kvanthopp är tillägnat aktersnurran, och Ole Evinrude, mannen som startade en motorrevolution när han blev trött på att ro efter glass åt sin flickvän. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Solenergins kritiker vill gärna påpeka att solen ju inte alltid lyser. Ibland är det mulet, och ibland är det, tja, natt eller midvinter. Men det finns ett ställe där solen alltid lyser – i rymden! Solkraftverk i omloppsbana har funnits på ritbordet i mer än ett halvsekel, och de kunde i teorin förse oss med oändliga mängder ren energi från ovan. Låter det för bra för att vara sant? Låt oss ta en titt på det. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Den 4 500 år gamla Cheopspyramiden vaktar svartsjukt sina hemligheter. Men helt på sistone har forskarna fått tillgång till ett redskap som redan nu har avslöjat två hittills okända kammare i pyramiden. Vad är myontomografi, och vad annat än pyramider kan vi genomlysa med det? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Precis som de största rockstjärnorna här på jorden, bränner också rymdens största stjärnor sitt ljus i båda ändarna. Och slutet blir ofta lika tidigt som det blir dramatiskt och spektakulärt. Faktum är att en supernova är något av det häftigaste som det över huvud taget är möjligt att bevittna. Kvanthopp tittar närmare på det här ultimata kosmiska fyrverkeriet. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Hunden må vara människans bästa vän, men katten har i mer än tio tusen år varit vår lilla beskyddare. Ända sedan den förra istidens slut har den jobbat hårt med att hålla våra spannmålsförråd och ladugårdar fria från skadedjur. Trots det här har katten blivit föremål för allsköns rädslor och vidskepelser. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Sedan det kalla krigets slut har kapitalismen i praktiken varit det suveränt rådande ekonomiska systemet i världen. I och med automatiseringens framsteg har marknaden nu på allvar tagit itu med det ultimata effektiviseringsprogrammet: spara bort löntagarna. Men vem ska då konsumera kapitalismens varor? Behöver vi tänka om allt vi trodde vi visste om arbete som någonting nödvändigt för överlevnaden? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Vi tar på något vis för givet att intelligens är naturens största dygd, som all evolution siktar mot. Det stämmer hur som helst inte. Det finns till och med goda argument för att intelligens är en evolutionär nackdel, och att vår stora, smarta hjärna är en återvändsgränd. Och för att dess digitala förlängning, AI, kan vara vårt sista misstag. "AI-apokalypsen" har också kallats en modern, sekulär religion. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Internet via satellit växer explosionsartat. Varje vecka når tiotals nya internetsatelliter jordens omloppsbana. Och hela sektorn är i praktiken i händerna på ett enda företag, amerikanska Starlink, vars mål är uppemot 40 000 satelliter det närmaste årtiondet. Men andra aktörer vill också med i leken, så det kan bli mycket fler än så. Vilka blir följderna av det här, för dig som konsument, för astronomin och för den övriga rymdfarten? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Vad är det snabbaste föremål du vet? Alltså ett artificiellt föremål, som en människa har tillverkat. Är det ett jaktplan? En rymdraket? En kanonkula? Eller... ett brunnslock? Hör berättelsen som nästan är för bra för att inte vara sann. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Delar av Saharaöknen ligger lägre än havsnivån. Om vi bara grävde kanaler – enligt vissa planer med hjälp av kärnsprängningar – och lät havet rinna in… hur realistiskt är det här? Och hur smart? Också om det i princip är tekniskt möjligt, skulle ett innanhav i Sahara faktiskt göra öknen fruktbar igen, funka som transportled och förbättra klimatet i Europa som förespråkarna hävdar? Hör mer om det här, och om Saharas gröna historia, i veckans Kvanthopp. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Allt sedan Pluto degraderades till dvärgplanet, till och med långt före det, har forskarna inte kunnat släppa tanken på att det kan finnas någonting… annat där ute på solsystemets utkant. En riktig planet nio, större än lilla Pluto. Kanske betydligt större än jorden, med en omloppstid på kanske så mycket som tjugo tusen år. På sistone har det föreslagits att det kan handla om någonting helt annat än en planet. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Vad kan vara mer vardagligt än vatten? Vad är lättare att ta för givet än gammalt, hederligt H20? Framför allt i det här landet, där vi har tusen och åter tusen sjöar fulla av det. Men varifrån härstammar vårt vatten? I veckans Kvanthopp spårar vi vattnets kosmiska ursprung, långt borta i rymden och långt bakåt i tiden, före solen ens hade blossat till liv. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

I hela tre år nu har han hållit sig borta, El Niño ”den lilla pojken”. I Stilla havet har istället hans lugnare och svalare lillasyster, La Niña, varit rådande. Men senare i sommar kan en El Niño vara i antågande, visar prognoserna. Det här kan ha långt gående följder för hela världens väder och klimat, med risk för att den omtalade 1,5 grader Celsius-gränsen spräcks redan nu. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Jordens inre rymd fortsätter fascinera oss, kanske lika mycket som den yttre. På sistone har vi lärt oss mer om vad som pågår där nere, under våra skosulor. Vi har upptäckt ett nytt lager i den innersta kärnan, bland annat. Men ännu återstår många frågetecken. I veckans Kvanthopp går vi på djupet, bland annat med två spektakulära försök från det förflutna att borra sig ned genom hela jordskorpan. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Nya bilder från rymdteleskopet James Webb fick forskarna att tappa hakan. På de här bilderna, där vi bokstavligen kan se tillbaka i tiden till universums barndom, döljer sig någonting stort. Så stort att det kan tvinga oss tänka om helt och hållet beträffande det tidiga universums utveckling. I veckans Kvanthopp frågar vi också hur det kommer sig att man kan titta tillbaka på det avlägsna förflutna med ett teleskop. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Inom en period av 40-50 år på slutet av 1200- och början av 1100-talet f.v.t. förstördes nästan alla stora städer vid östra Medelhavet, många av dem permanent. Vad var det som hände? Var det de nya svärden gjorda av järn som plötsligt gav vanligt folk möjlighet att beväpna sig? Eller berodde bronsålderns abrupta slut på de gåtfulla sjöfolkens härjningar? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi