Kvanthopp

Vi efterlyste frågor om allt mellan himmel och jord, och ni sträckte upp handen! Här kommer svar på några av dem. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Få föremål har förmågan att förändra vår syn på universum och oss själva på samma sätt som ett rymdteleskop. Och snart lyfter rymdteleskopet James Webb, det största och mäktigaste av dem alla mot skyn, efter årtionden av förseningar, budgetöverskridningar och tekniskt strul. Förbered dig på att gapa av hänförelse! Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Den luftburna jägaren - en rovfågel eller en insekt - är något av evolutionens mest komplexa utvecklingsprogram. Förmågan att manövrera smidigt i tre dimensioner som den Röde baronen i sitt Fokker-plan, medan du överlistar ditt byte (vars väjningsmanövrer ofta håller motsvarande, imponerande rang), det är ingen liten bedrift. Och kungen av de flygande rovdjuren är ingen mindre än den fascinerande trollsländan. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Med sitt midnattsblåa skrov är det inte svårt att förstå varför den ståtliga slupen heter Night Train. Den 17 meter långa och 25 ton tunga skönheten ägs av Johan Wentzel från Esbo. Tack vare elkonverteringen som gjordes på båten i vintras är hon numera tyst som en viskning, både för segel och för motor. I veckans Kvanthopp går vi ombord på Wentzels "el-express" och kollar in fördelarna och de eventuella nackdelarna med eldrift till sjöss.Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

I vår kamp mot sjukdomarna blir genetiken viktigare dag för dag. Få andra organismer har gjort så mycket för att lära oss tolka våra gener och deras funktioner som bananflugan, Drosophila melanogaster. Vi delar uppemot 70% av vårt genom med den lilla krabaten. Vi och bananflugorna har dessutom samma förkärlek för alkohol och sötsaker. Bananflugan råkar dessutom, precis som hunden, vara vår kumpan-art som har följt oss hela vägen ända från stenålderns urdimmor. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Miljardärerna Richard Branson, Jeff Bezos och Elon Musk tycks ha ett gemensamt mål. Att göra det möjligt att lämna jorden så fort som möjligt, utan att snåla med stålarna. Men de har väldigt olika strategier för att nå sitt mål. Tekniken och raketerna de använder skiljer sig märkbart från varandra. Den här veckans Kvanthopp handlar om megamagnaternas kommersiella kapplöpning till rymden.. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Populärvetenskap för nyfikna människor. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Hur kom det sig att gräsmattan blev hjärtat i den västerländska medelklassens dröm om ett radhus i förorten? När började vår besatthet med att klippa gräs? Gräs klarar ju sig hur bra som helst utan att klippas. Vi, däremot, klarar oss inte utan gräs: vi skulle varken ha mat eller sprit utan gräsväxterna. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Perm-trias-massutdöendet var en aldrig förr skådad skärseld för livet på jorden. Två grupper av djur lyckades överleva krisen (med nöd och näppe), två rivaliserande läger som senare skulle komma att axla världsherraväldet i tur och ordning: sauropsiderna och synapsiderna, dinosauriernas och däggdjurens förfäder. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Världen befinner sig än en gång i UFO-feberns grepp. Nu i dagarna ska en hett efterlängtad rapport publiceras i USA, där myndigheterna lägger korten på bordet om vad de vet. Men hur började det hela, och vad säger UFO-observationerna om oss själva? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Den äldsta (dokumenterade) människan blev 122 år gammal. Fransyskan Jeanne Calment, som gick bort i augusti 1997. Det må låta som en hög ålder, men i naturen är åldrar på tusentals år vardagsmat. Det finns till och med de som i princip är odödliga. Vad kan vi lära oss av dem? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Få begrepp har det gått en sådan inflation i som i evigheten. "Det tog en evighet att köa till försäkringsbolagets kundtjänst". "Coronaisoleringen har pågått i evigheter!" Men vad är en evighet egentligen? Tiden hade en början, men har den ett slut? Vad säger vetenskapen? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Vid sidan av elden är tämjandet av jästsvamparna sannolikt mänsklighetens viktigaste innovation. Vi skulle inte finnas här som civilisation om vi inte hade lärt oss utnyttja jäsningsprocessen till att frigöra maximalt med näring från vår föda. Plus att surdegsbakandet gav oss någonting att pyssla med under coronakarantänen. I framtiden kanske de mäktiga små jästsvamparna löser våra energiproblem också. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Rymdraketer är bökiga, farliga och illa för miljön. Så varför inte bygga en hiss till rymden? Tanken kastades fram redan i slutet av 1800-talet, av raketpionjären och "rymdfartens fader" Konstantin Tsiolkovskij. Det enda som krävs är en lång kabel (tiotusentals kilometer) som förankras någonstans vid ekvatorn. Sedan sköter centrifugalkraften resten - kabeln hålls utspänd. Och så är det "bara" att hissa sig upp till rymden. Men är det möjligt att förverkliga i praktiken? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Den två miljoner år långa, så kallade karniska regnhändelsen (the Carnian Pluvial Event) förvandlade jättekontinenten Pangaea från en mestadels torr öken till en frodig och grön plats med jättelika sjöar, floder och kärr. Det här gav dinosaurierna chansen att växa sig till planetens herrar, en position de höll under de följande 150 miljonerna åren. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Cecilia Payne och Henrietta Swan Leavitt spred ljus över två av astronomins största mysterier. Ändå är det knappt någon som känner till dem numera. Ännu värre var det då det begav sig – i början av 1900-talet fick de kämpa för att ens få andas samma luft som den tidens manliga astronomer. Redaktör: Marcus Rosenlund

Har sanningen någonting att göra med vetenskapen? Ligger sanningen mitt emellan två motsatta påståenden? Varför tror vi att vi vet desto mer, ju mindre vi vet på riktigt? I det här avsnittet tittar vi in bakom kulisserna på en vetenskapsjournalists verklighet. Det bjuds också på överlevnadstips för den som har irrat sig bort i informationsdjungeln. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

I takt med att världen blir varmare och de isländska glaciärerna smälter, ökar också risken för vulkanutbrott på Island. Glaciärerna har nämligen en funktion som ett slags "lock" på berggrunden. När det locket lyfts har lavan lättare att ta sig upp till ytan. Men vad beror det på att Island är så otroligt vulkaniskt aktivt? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Vi har blivit så vana vid att ha influensan som en årlig gäst, att vi tenderar att se den som något alldagligt och tämligen harmlöst. Men inget kan vara längre från sanningen. Spanska sjukan 1918, en pandemi orsakat av influensaviruset typ A, dödade fler människor än 1900-talets samtliga krig sammanlagt. Och A-viruset har inte sagt sitt sista ord ännu. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Det här avsnittet av Kvanthopp handlar om Starship, världens största och starkaste rymdraket som ska ta oss till Mars. Men det handlar också om de kanske lite oväntade följderna av att bygga den raketen. Medan vi bygger den lär vi oss kanske att rädda klimatet. Framtidens bränsle kan nämligen komma att tas direkt från luften, bokstavligen. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi